Har läst både på internet och tidningen att en 21 årig kille omkom i måndags när han och tre vänner var på semester. Han föll utför en balkong och dog, det gör så ont i mig när unga mäniskor dör. Visst är det en del av livet, en väldigt stor del och något vi alla måste gå igenom men det är så hemskt när det händer dom som är så unga. Jag kan verkligen känna smärta över det här, det gör verkligen jätte ont i mig, jag skulle kunna börja gråta, jag har en tendes att verkligen känna med de anhöriga, självklart inte alls känna deras smärta, det är omöjligt men jag kan bara tänka mig. Jag blir därför lite omtumlad när något sånt här händer, jag är så rädd att jag ska förlora Tompa, jag skulle aldrig klara det, mitt liv skulle rasa och jag vet inte hur eller om jag någonsin skulle ta mig tillbaka från det. Därför ska jag pussa på honom extra mycket innan jag somnar i kväll och verkligen vara mer rädd med tiden jag har med honom. Han är ju mitt allt, min bästa vän och min underbara pojkvän.

Jag vet att du inte läser min blogg men jag vill ändå bara säga att jag älskar dig oerhört mycket Thomas Nilsson, mitt hjärta slår för dig och ingen annan, jag har såna norma känslor för dig så det är helt sjukt, jag kan inte förstå att man fortfarande efter 3 år kan känna precis lika mycket som man gjorde precis i början. Jag tycker om dig, jag är kär i dig, jag älskar dig. Du är mitt allt helt enkelt och jag vill aldrig att du lämnar mig.